Som nystartat bolag är det lätt hänt att man riktar allt sitt fokus mot affären och produkten, och kanske helt missar de juridiska frågorna. Det kan finnas en rad anledningar till att man inte prioriterar dessa. De kan framstå som komplexa och att ta hjälp av juridisk kompetens kan verka dyrt. Men genom att använda juridiken på rätt sätt kan man utforma en hållbar och effektiv affärsmodell samtidigt som man ger ett seriöst intryck och undviker risken för onödiga kostnader.

Vet du till exempel hur man på bäst sätt delar upp ägarskapet i ett aktiebolag? Vilka olika anställningsformer det finns att välja på? Och hur var det nu med GDPR, hur säkerställer man att man implementerar och efterlever det?

Skydda ditt varumärke och din domän

Att du skapar ett bolag betyder inte att ditt varumärke automatiskt är skyddat. Ansök om detta hos Patent- och registreringsverket (PRV). Registrera ditt domännamn hos ett webbhotell eller registrator, alla varianter du kan tänkas behöva.

Ha koll på aktuella och nya regelverk (GDPR, någon?)

Det finns en uppsjö av myndigheter som ansvarar för olika områden inom samhället och därunder ett flertal regelverk. Allt eftersom samhället utvecklas och förändras gör även dessa regelverk det; vissa försvinner, andra ändras eller tillkommer. Se till att göra rätt för dig för att inte åka på onödiga sanktioner.

Organisera ägarstrukturen och finansieringen

Ett nystartat företag finansieras oftast till en början av ägarna, men för fortsatt tillväxt och utveckling behöver man sannolikt ta in nya ägare med nytt kapital. Vad händer egentligen när ägarstrukturen förändras och hur kan man som grundare säkra sin fortsatta position i bolaget? Dessutom är alla aktiebolag skyldiga att föra en aktiebok över de aktieägare som finns.

Få alla relevanta avtal på plats

Bland det viktigaste på legala-att-göra-listan: se till att ha fackmässiga och professionella avtal inom alla sektorer relevanta för ditt företag. Ska ni använda er av konsulter, är ni flera ägare eller ska ni kanske anställa efter ett tag? Dessa scenarion kräver alla ett respektive avtal, och här är det bra att anlita juridisk rådgivning för att undvika att onödiga och oförutsedda fel uppstår med dyra konsekvenser som följd.

Ordlista

Aktieägaravtal

I ett aktieägaravtal kan ni som är delägare komma överens om hur ni ska driva bolaget tillsammans. Genom att tydligt fastställa vad som ska gälla i olika situationer minskar risken för att onödiga tvister och konflikter uppstår. Även om ni är överens idag kan det vara farligt att utgå från att ni alltid kommer att vara eniga och därför avstå från ett aktieägaravtal.

Biträdesavtal

Ett personuppgiftsbiträdesavtal ska enligt GDPR träffas mellan den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträde. Avtalet reglerar bl.a. respektive parts rättigheter och skyldigheter, vilken typ av personuppgifter som ska behandlas och andra instruktioner om hur personuppgifter ska behandlas av personuppgiftsbiträdet för den personuppgiftsansvarigs räkning.

Konsultavtal

Säkerställ att konsulten utför uppdraget tillräckligt självständigt för att det inte ska anses ha uppkommit ett anställningsförhållande mellan parterna. I annat fall riskerar uppdragsgivaren att betraktas som arbetsgivare vilket i sin tur medför skyldigheter som att betala sociala avgifter för konsulten eller beakta uppsägningstider.

Sekretessavtal

Skydda dina företagshemligheter och säkerställ att utomstående parter inte får avslöja viktiga uppgifter om din verksamhet. Se till att ha ett vattentätt sekretessavtal om du exempel ska berätta om din affärsidé för investerare.

Personaloptioner

Vill du locka till dig rätt personal men saknar möjlighet att konkurrera med höga löner? Genom att erbjuda personaloptioner får din anställda möjlighet att i framtiden köpa aktier i bolaget till ett förutbestämt pris. Det är en bra morot för att få anställda att börja eller stanna kvar i bolaget. Sedan den 1 januari 2018 finns det möjlighet att erbjuda personaloptioner som är särskilt utformad till fördel för unga och innovativa bolag.