Beteendevetaren och coachen Gonzalo Leon Uriarte: "Mikro-situationer formar företagskulturen"

Att skapa och underhålla en positiv och hälsosam företagskultur är avgörande för framgången hos nystartade företag. Vi hade förmånen att intervjua Gonzalo Leon Uriarte, en erfaren beteendevetare och tidigare Head of Community på Quora, vars omfattande expertis sträcker sig över områden som samtalscoachning, användarupplevelse och teamledarskap. Genom att kombinera hans insikter med vårt fokus på att stödja nya entreprenörer, ger denna intervju en djupgående insikt i hur företagskulturer påverkar prestation, välbefinnande och innovation i tidiga företagsstadier.

Du har erfarenhet av att arbeta med företagskultur både som samtalscoach och som People and Culture Manager. Hur har du sett att företagskultur påverkar prestation och välbefinnande hos medarbetare, särskilt inom nystartade företag?

 

För alla företag så är företagskulturen viktig, men extra så för nystartade företag. Små obalanser i tidiga faser blir nämligen till stora problem när företaget växer. Detta kräver omfattande investeringar i form av ledarskapsutbildningar för att råda bot på (brasklapp till alla jättar där ute).

 

Kruxet med företagskultur är att det osagda, som formas av hur anställda tolkar mikro-situationer på arbetsplatsen, påverkar mycket mer än vad som uttalas av chefer eller vilka värdeord som är upphängda på kontorets väggar. Låt mig utveckla!

 

 Tänk dig följande situation som exempel:

“Teamet käkar lunch på en restaurang med chefen som skojar om hur knäppa människor är som kallar sig fruktianer och bara äter frukt. En medarbetare vid bordet, som själv varit fruktian för en massa år sen, tänker “ah, om jag delar min erfarenhet så kanske vi pratar om det och skrattar tillsammans”. Gjort och sagt. Men istället för följdfrågor signalerar chefen tydligt att det är konstigt, blir tyst, riktar bort sin uppmärksamhet och byter samtalsämne”

 

● Denna högljudda tystnad är en form av social sanktion som leder till oro att bli dömd som person framöver.

     ○ Tryggheten minskar hos alla som satt vid det där lunchbordet.

 

● Tänk dig nu hur många mikro-situationer i linje med det här exemplet som sker hela tiden varje dag i alla små interaktioner mellan människor på en arbetsplats.
     ○ Det är dessa mikro-situationer som avgör hur företagskulturen kommunicerar sina spelregler till anställda. Inget annat.

 

 

Det är viktigt att förstå att otrygghet leder till yttre motivation och flykt/kamp-respons. Detta ökar våra stresshormoner vilket stänger ner frontalloben och minskar vår förmåga till prestation, kreativitet och välbefinnande.

 

 

Ok, intressant, vill du utveckla lite kring hur psykologisk trygghet påverkar prestation och välbefinnande hos medarbetare?

 

 

Självklart! Så här säger ett av världens mest framgångsrika företag inom management consulting, McKinsey & Company:

 

 ● “Psychological safety is the absence of interpersonal fear. Feeling psychologically safe allows people to perform their best at home and work.”

 

När jag utbildar företagsledare i att skapa psykologisk trygghet så är det emotionell intelligens som verktygen handlar om. Låt oss bena ut lite snabbt tillsammans:

 

 Psykologisk trygghet innebär att det är ok att ha och att vara fel. Att kunna ställa frågor, ventilera känslor och komma med kreativa idéer utan rädsla för någon form av social bestraffning.

 

● Detta bidrar till inre motivation, vilket menas att främja välmående, relationsbyggande, engagemang, prestation och kreativitet.

 

 Emotionell intelligens kan grovt beskrivas som kombinationen av förmågan att a) observera sina egna- och andras känslor i realtid, utan att skjuta bort dessa, samt b) förmågan att använda detta i formandet av sina egna tankar, beslut och beteende.

 

● Utan en viss grad emotionell intelligens hos ledarskapet så kommer den psykologiska tryggheten vara låg hos medarbetare.

 

Dessa begrepp är så viktiga att jag uppmanar alla som finner det här intressant att besöka min webbplats, www.hipotential.se, för att lära sig mer!

Som coach har du betonat vikten av att skapa ledare som i sin tur skapar ledare. Hur kan denna filosofi tillämpas inom nystartade företag och vilken roll spelar företagskulturen i den processen?

 

 

Tanken om en ledare som skapar ledare är egentligen bara ett sätt att säga att ledaren vet hur man skapar psykologisk trygghet.

 

● En psykologiskt trygg person kommer nämligen få andra att känna sig trygga, och genom det fortsätter dominobrickorna att falla.

 

För att gräva fram mer guld vill jag föra uppmärksamheten till startup-världen.

 

Där sägs det ofta att man investerar i personer mer än affärsidéer, vilket jag menar sätter fingret på något som behöver mer uppmärksamhet.

 

Nyckelordet är alltså personer. Personerna som formar företagskulturen är ledarna.

 

Företagets kapacitet att attrahera och framförallt att behålla rätt arbetskraft är ett resultat av företagskulturen.

 

Samma gäller för medarbetarnas välbefinnande, prestation och kreativa förmåga. Dessutom påverkar företagskulturen hur företaget hanterar förändring, vilket många gånger avgör huruvida ett företag växer eller går under.

Under din tid som UX Writer ledde du initiativ för att förbättra användarupplevelsen. Hur tror du att en positiv företagskultur kan förstärka kreativitet och användarfokus i produktutveckling, särskilt i tidiga företagsstadier?

 

 

Användarfokus är en viktig del av hantverket inom dagens digitala produkter.

 

Kreativitet är dock svårare att ta i och avgörande för att uppnå en konkurrenskraftig användarresa som skapar engagemang över tid hos användarna. Låt oss nysta lite i det!

 

Forskning menar att den kreativa processen har fem konkreta steg/faser, vilket har bekräftats genom många oberoende studier över tid. Dessa är:

 

● 1) förberedelse, 2) inkubation, 3) illuminering/upplysning, 4) utvärdering och 5) implementering.

 

De två första faserna är helt beroende av psykologisk trygghet för att fungera. De tre sista faserna handlar om att fånga frukten från de två första, och leder bara till något användbart om de två första faserna var framgångsrika.

 

Första fasen omfattar research, brainstorming, lättsam idégenerering, grova skisser som moodboards och liknande. Den andra fasen, inkubationen, går ut på att fånga idéer från den första fasen, och utveckla dem vidare.

 

En företagskultur med psykologisk trygghet gör att medarbetare vågar släppa ut en massa grodor ur munnen. Vilket alltså är helt avgörande för att generera något innovativt som utmanar det etablerade, på ett värdefullt och användbart sätt.

Du nämner att du har en robust verktygslåda som inkluderar terapeutiskt lyssnande och kritiskt tänkande. Kan du dela med dig av hur dessa färdigheter har varit särskilt värdefulla i att skapa och underhålla en hälsosam företagskultur?

 

 

Gärna! Det talas väldigt mycket om aktivt lyssnande inom traditionella utbildningsprogram. Det är en kommunikativ färdighet som innebär att vara närvarande och engagerad i att förstå och tolka vad en person säger.

 

Problemet här är att vi stannar i huvudet och missar något avgörande för psykologisk trygghet. Något som emotionspsykologi har att lära oss, nämligen:

 

● att människans upplevda grad av trygghet handlar om hur vi känner.

 

Det är så sällan som våra känslor känns viktiga att när det väl händer kallar vi det för kärlek vid första ögonkastet, eller liknande.

 

● Genom att bygga upp emotionell intelligens kan vi få människor omkring oss att bli trygga utan att det handlar om kärlek vid första ögonkastet.

 

Min erfarenhet är att detta har en otroligt kraftfull effekt. Ledare som coachas i att kultivera sin emotionella intelligens, kan skapa en psykologiskt trygg arbetsmiljö. 

Slutligen, vilka råd skulle du ge till nystartade entreprenörer när det gäller att skapa och främja en positiv och hållbar företagskultur, baserat på dina erfarenheter och insikter?


Istället för att ge typiska råd om att främja en positiv miljö och/eller balans mellan arbete och fritid, då detta är ganska söndertuggad information, så vill jag ge något som jag anser fattas där ute.


Jag brukar säga att “känslan man låter bo i sin kropp när man pratar: kommunicerar mer än vad man faktiskt säger i ord”. Det här är enkelt att förstå med en kul analogi:


● Tänk dig att du har en hund som gjort något den inte ska göra. Bitit sönder en soffkudde tex. Om du säger “Nej, Fibo, fyyy” med en glad känsla i kroppen: hur tror vi att hunden reagerar? Den viftar nog bara på svansen och vill leka hehe.


Vi behöver känna känslan av ett “Nej!” i kroppen och då förstår Fibo ganska direkt. Detsamma gäller oss människor.


➔ Att kunna använda den här kommunikationsformen medvetet är ett resultat av emotionell intelligens.


Min ödmjuka vädjan till såväl nystartade entreprenörer som etablerade företagsledare är därför:


Ni har så mycket att vinna på att investera i att utbilda nyckelpersoner inom organisationen med verktyg som bygger emotionell intelligens att jag vill ge er ett erbjudande som ni inte kan avböja:


● Surfa in på www.hipotential.se och registrera er e-post så bjuder jag på en gratis 30-minuters konsultation. Låt oss prata om det!