Psykisk ohälsa

Att inte alltid känna sig på topp är mänskligt. Men känner du dig nedstämd ofta kan det vara bra att prata med någon.

Enligt Folkhälsomyndigheten ökar psykiska ohälsa bland unga. Tänkbara orsaker är bland annat brister i skolans funktion, ökade krav på arbetsmarknaden och press från sociala medier.

Att må dåligt ibland är vanligt

År 2020 visade Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät att nästan hälften av den svenska be­folkningen upplever psykiska besvär som ängslan, oro eller ångest. Att må dåligt är alltså inte ovanligt och är inte heller något man ska skämmas över. Ingen ska dock behöva gå runt och må dåligt hela tiden. Därför finns det hjälp att få.

Symptom

Ibland kan det vara svårt att själv veta om hur man mår. Under vardagens fullspäckade schema är det många som glömmer bort att stanna upp och känna av hur man mår.

Endast en läkare eller legitimerad psykolog kan stäl­la en diagnos. Enligt 1177 Vårdguiden finns det däre­mot ett antal symptom du kan hålla utkik efter. Ju fler av dessa symptom du har desto högre risk är det att du lider av psykisk ohälsa. Kom däremot ihåg att alla kan uppleva dessa symptom ibland och det är varken konstigt eller ovanligt.

Tecken på depression

• Låg självkänsla
• Känsla av hopplöshet
• Orkeslöshet
• Koncentrationssvårigheter
• Ångest, irritation eller ilska
• Kroppsliga besvär (bl.a. magbesvär, huvudvärk, för­sämrad mat- och sexlust samt sömnsvårigheter)
• Självmordstankar

Tecken på ångest/stark oro

• Hjärtat slår snabbare eller hårdare än vanligt
• Du får svårare att andas eller känner dig yr
• Du börjar svettas
• Du blir torr i munnen, kissnödig eller dålig i magen
• Du känner stickningar/domningar i händer/fötter
• Du känner dig darrig, skakig eller svag i musklerna

Viktigt att notera är att oro (som man ofta i dagligt tal kallar för ångest) är en normal känsla som du kan upp­leva stundvis. Det är när ångesten och oron är så pass stark att den påverkar stora delar av ens liv som man inom vården kallar det för en ångestsjukdom.

Så kan du få hjälp

Ifall du ofta känner dig dålig finns det hjälp att få. Det finns ett flertal olika terapiformer. Vad som skulle kunna fungera för dig kan en läkare hjälpa dig med. De vanligaste terapiformerna är:

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

I KBT jobbar du med att förändra tankemönster och beteendemönster. Grundprincipen är att tankar, bete­enden och känslor hänger samman.

Psykodynamisk terapi (PDT)

I PDT bearbetas upplevelser och minnen. Grundprin­cipen är att dina besvär beror på obearbetade konflik­ter, ibland som du själv inte är medveten om.

Interpersonell terapi (IPT)

I ITP fokuserar man på hur problem i dina relationer bidrar till din psykiska ohälsa.

Gruppterapi

En form av samtalsterapi som sker i grupp. Vanligtvis har alla i gruppen liknande erfarenheter och problem.