Studier i Sverige

Vill du plugga vidare efter gymnasiet kan det vara bra att ha koll på vilka olika slags studier det finns och när du ska söka!

När du pluggar vidare innebär det att du fördjupar dig i ett önskat ämne och får lära känna människor från hela landet med liknande intressen och ambitioner. Ska du dessutom studera på högskola eller universitet finns möjlighet att engagera sig i olika studentkårverk­samheter samt att åka på utbytestermin (under en ter­min få studera på ett universitet i ett annat land).

Efter avslutade studier så har du förhoppningsvis fått massor av kunskap och verktyg, öppnat dörrar för olika karriärmöjligheter, vänner för livet och knutit affärskontakter. En del träffar även sin partner under studietiden. Detta är en tid som många tycker är väl­digt nyttig – och minns tillbaka till med stor glädje!

Högskola och universitet

Akademiska utbildningar som erbjuds på högskola och universitet är många gånger internationellt erkända, vilket öppnar för jobbmöjligheter i både Sverige och utomlands. Utbildningarna är som kortast tre år men man kan också läsa enstaka kurser; fristående eller för att bygga sin egen examen. Detta kan leda till yrkesba­nor som ingenjör, ekonom, advokat, systemvetare, lära­re, veterinär, psykolog och många fler.

Grundläggande behörighet är nödvändig för att stu­dera på högskola och universitet. Det innebär det att du måste ha en gymnasieexamen från ett högskoleförbe­redande program. Vissa utbildningar kräver dessutom särskild behörighet, vilket också ställer krav på lägsta nivå och betyg i specifika ämnen.

Studieplatser fördelas efter olika urvalsgrupper. Ex­empelvis ska minst en tredjedel gå till sökande med betyg respektive sökande med högskoleprovsresultat. Har du resultat i flera urvalsgrupper blir antagen i den urvalsgrupp som ger dig en plats först. Tidigare års antagningsstatistik hittar du på http://statistik.uhr.se och ger en fingervisning om vad som krävs för att bli antagen på olika kurser och program.

Ansökan görs sedan på www.antagning.se och är öppen för anmälan 15 mars – 15 april (studiestart till nästkommande höst), respektive 15 september – 15 ok­tober (studiestart till nästkommande vår). Beroende på helgdagar kan det vissa år vara andra datum. Några få utbildningar har färdighetsprov och kräver att man anmäler sig ännu tidigare.

Yrkeshögskola

Väljer man i stället en YH-utbildning är de i regel mel­lan ett och två år långa. YH-utbildningar är tänka att täcka direkta behov som finns på arbetsmarknaden på kortare sikt. Här varvas teoretisk utbildning med prak­tik (LIA) under utbildningens gång. YH-utbildningar kan leda till yrken som IT-vecklare, inköpare, hud- och massageterapeut, webbkommunikatör och många fler.

Söker du till en YH-utbildning behöver du ha grund­läggande behörighet. Vad din ansökan ska innehålla utöver detta och tid för ansökan varierar mellan olika skolor och utbildningar. Leta därför upp de utbildnin­gar du är intresserad av i god tid och se vad som gäller för just dessa!

Folkhögskola

Studier på folkhögskola är en utbildningsform som är öppen för alla vuxna. Utbildningarna är allt mellan ett och fyra år långa och kan ge grundläggande behörighet till högre studier, möjlighet att utveckla ett eget intresse eller för att utbilda sig inom ett yrke.

För folkhögskoleutbildningar finns inga generella antagningskrav, eftersom det finns kurser på många olika nivåer. Det finns inte heller någon gemensam ansökningsperiod. Några folkhögskolor har ett sista ansökningsdatum, andra har löpande antagning eller “först till kvarn“.

Studiestöd

Du betalar i regel inte studieavgifter i Sverige, men be­höver kanske finansiering för din studietid och söker detta hos Centrala Studiestödsnämnden (CSN). Stu­diestödet består av bidrag och lån som du får utbetalat fyra veckor i taget. För heltidsstudier år 2022 utbetalas 11 088 kr per månad (varav 3 360 kr i bidrag och 7 728 kr i lån). Återbetalning av lånedelen startar sedan tidi­gast sex månader efter avslutad studietid.

Planerar du att jobba under studietiden får du un­der en termins heltidsstudier (20 veckor) högst tjäna 92 205 kr (2021), vilket motsvarar ungefär 21 000 kr per månad, utan att studiestödet påverkas. Detta be­lopp kallas fribelopp. Om du har högre inkomst än fri­beloppet så har du inte rätt till lika mycket studiestöd.

TIPS! CSN-lånet har låg ränta och anses av många vara ett “bra lån“. De som är proaktiva och jobbar vid sidan av studierna kan exempelvis spara undan delar eller hela sin lön till en framtida kontantinsats till en lägenhet!